question

Hur fungerar fotosyntesen?

answer

i vaxternas blad omvandlas koldioxid och vatten till syre och socker med hjalp av solenergi.

(Rita garna om du kan)

question

Forklara cellandningen?

answer

Cellandningen sker i alla djur och i var kropp. Vi far i oss socker i maten och andas syre och ut kommer koldioxid, vattenanga och varme (vi blir varma och far energi)
Man kan ocksa kalla denna reaktion omvand fotosyntes!

question

Hur paverkas miljon av att vi anvander fossila branslen?

answer

Koldioxidhalten okar vilket paverkar vaxthuseffekten, sjoar forsuras, giftig kolmonoxid kommer ut och skadar djur.

question

Vad satter igang en kemisk reaktion?

answer

For att ett amne skall brinna behovs en startknuff i form av en viss temperatur som kallas for aktiveringsenergi. Nar aktiveringsenergin ar uppnadd fortsatter reaktionen av sig sjalv utan att man behover varma mer. Tex. nar du tander ett ljus.

question

Vad behovs for att en eld skall brinna?

answer

Varme, syre och brannbart amne

question

Hur kan man slacka en eld? (3 satt)

answer

- Kvavning
- Ta bort det brannbara amnet
- Kyla

question

Namn tre fossila branslen och varfor heter de sa?

answer

Kol, Olja och naturgas (tank pa fast, flytande gas)
De heter fossila branslen for att de kommer fran doda vaxter och djur for tusentals-miljontals ar tillbaka.

question

Namn tre fornybara energikallor

answer

Vindkraft
biobranslen - tex. ved, etanol och biogas
Vattenkraft

question

Varifran kommer den kemiska energin fran borjan?

answer

Det mesta av den kemiska energin har bildats med hjalp av energi fran solljuset. Solenergin omvandlas till kemisk energi vid fotosyntesen.

question

Vilka tva typer av forbranning finns det?

answer

Snabb forbranning med oppen eld och langsam forbranning i kroppens celler (cellandningen).

question

Vad ar kemisk energi och vad hander nar nagonting brinner?

answer

Kemisk energi ar den energi som finns bunden i kemiska amnen. Nar nagot brinner frigors den kemiska energin och omvandlas till ljus- och varmeenergi.

question

Beskriv den forbranning som sker inne i kroppen:

answer

Tack vare enzymer kan forbranning ske i kroppen vid 37 °C. Enzymerna hjalper syremolekylerna att reagera med sockermolekylerna. Nar druvsockret forbranns bildas koldioxid och vatten.

question

Namn minst EN gas som bildas vid forbranning av fossila branslen(kol, olja och naturgas)

answer

koldioxid, kolmonoxid, vattenanga, svaveloxid, kvaveoxid

question

Vad menas med fornybara energikallor?

answer

Fornybara energikallor ar energikallor som inte tar slut, de fornyas standigt. Exempel ar vind, vatten och biobranslen.

question

Ge exempel pa energikallor som inte bygger pa forbranning (att nagonting brinner)

answer

Sol-, vind-, karn- och vattenkraft innebar inte nagon forbranning.

question

Vad ar vaxthuseffekten och varfor okar den?

answer

Vaxthuseffekten orsakas av olika gaser i atmosfaren som hindrar varme fran att strala ut fran jordklotet. Att vaxthuseffekten okar beror pa att vi slapper ut allt mer vaxthusgaser som koldioxid, freoner och metan i atmosfaren. Den okande vaxthuseffekten kan medfora att medeltemperaturen kommer att stiga pa jorden.

question

Vilka fordelar har biobranslen?

answer

Ved, traavfall, metanol och biogas ar exempel pa biobranslen. Den koldioxid som bildas da de forbranns okar inte mangden koldioxid i luften. Det beror pa att den bildade koldioxiden tas upp nar nya biobranslen vaxer.

question

Vad ar aktiveringsenergi?

answer

Kemiska reaktioner behover manga ganger tillforas energi for att komma igang. Den energin kallas aktiveringsenergi. Tex. ett ljus borjar brinna nar man uppnatt tillrackligt hog temperatur.

question

Vad gor en katalysator pa en bil?

answer

Med hjalp av en katalysator ser den till att forbranningen blir fullstandig och da minskar utslappen!

question

Vad ar vaxthuseffekten och varfor okar den?

answer

Vaxthuseffekten orsakas av olika gaser i atmosfaren som hindrar varme fran att strala ut fran jordklotet. Att vaxthuseffekten okar beror pa att vi slapper ut allt mer vaxthusgaser som koldioxid, freoner och metan i atmosfaren. Den okande vaxthuseffekten kan medfora att medeltemperaturen kommer att stiga pa jorden.

question

Forklara vad som hander vid fotosyntesen

answer

I fotosyntesen anvander vaxterna solenergin for att bygga energirika druvsockermolekyler av koldioxid i luften och vatten fran marken. Samtidigt bildas aven syrgas. Formeln kan skrivas:
Koldioxid + vatten + solenergi --> druvsocker + syrgas

question

Beskriv de olika stegen i kolets kretslopp

answer

Kolatomer finns i atmosfaren i form av koldioxid. Den fangas upp av vaxterna som med hjalp av fotosyntesen omvandlar koldioxiden till olika kolhydrater. Kolhydraterna ats av djur och manniskor och forbranns da till koldioxid vid cellandningen. Koldioxiden andas ut och kommer ater till luften. Doda vaxter och djur sonderdelas av nerbrytare till koldioxid. Koldioxiden tas sedan ater upp av vaxer varvid kretsloppet ar fullbordat. Den koldioxid som sedan miljontals ar funnits bunden i fossila branslen frigors nar vi eldar med dessa branslen. (Se kretsloppsbild sidan 220 i grundboken).

question

Nar jorden var ung, for fyra miljarder ar sedan, inneholl atmosfaren ungefar 30% koldioxid, men inget syre. Forsok forklara varfor det ar sa annorlunda nu

answer

Det var speciella bakterier i haven som for flera miljarder ar sedan borjade omvandla gasen koldioxid till syrgas. Det var borjan pa fotosyntesen. Nar vaxterna sedan utvecklades fortsatte de omvandla koldioxid till syre. (MVG)

question

Tank dig att du hittade massor med vatgas nere i marken. Tror du att det helt skulle losa vara energibehov, eller skulle det finnas nagra problem?

answer

Transporterna och anvandningen av vatgas skulle vara besvarliga eftersom gasen ar sa brandfarlig. Om den nastan helt ersatte andra energikallor skulle det bli sa stora mangder vattenanga att det troligen skulle paverka vart vader. Dessutom skulle vatgasen anda ta slut nagon gang, sa vi blev tvungna att utnyttja fornybara kallor istallet. (MVG)

question

Forklara kort varfor ved inte borjar brinna av sig sjalv utan maste tandas pa

answer

For att veden ska borja brinna behovs det aktiveringsenergi for att bindningarna i cellulosamolekylerna ska borja brytas sonder. Aktiveringsenergin kan vara varmen fran en tandsticka.

question

Forklara vad en katalysator ar for nagot.

answer

Katalysatorn gor att kemiska reaktioner gar snabbare. Det beror pa att den minskar aktiveringsenergin. Da kommer reaktionen igang lattare. Det kanske racker med energin vid rumstemperatur istallet for den i en eldslaga.

question

Vad menas med antandningstemperatur?

answer

Antandningstemperaturen ar den lagsta temperatur som racker for att ett visst amne ska kunna antandas.

question

Vad ar sjalvantandning och hur forhindrar man den?

answer

Det finns amnen som kan antandas av sig sjalva(tex. linolja i en trasa). Det beror pa att de reagerar langsamt med luftens syre sa att temperaturen stiger. Till slut uppnas antandningstemperaturen sa att de borjar brinna. For att forhindra detta kan man lagga amnena i lufttata karl.

question

Vad menas med flampunkt?

answer

Flampunkt ar den temperatur vid vilken ett amne avger brannbara gaser.

question

Forsok komma pa varfor man kan tanda eld pa stalull men inte pa en stalklump

answer

Stalullen ar finfordelad och kommer darfor i kontakt med mycket luft som innehaller syre som kan underhalla en forbranning. Stalklumpen ar daremot kompakt. (ungefar samma sak som att traspan brinner mycket lattare an ett ett vedtra)

Kemi – forbranning VG/MVG – Flashcards

Unlock all answers in this set

Haven't found what you were looking for?

Search for samples, answers to your questions and flashcards